Frågan är......

Ja det är väl tur att man skaffade sina barn när man var yngre. Tänker om jag hade varit 30 och fått mitt första barn, hur skulle jag orkat. Just nu så sitter vi aldrig stilla i mer än max 1 min, men hade jag varit äldre så hade man ju säkert anpassat sig.

Har haft samtal med 2 personer som ger mig och oss stöd i denna karusell, jag får konkreta förslag på hur vi ska göra vardagen lite bättre. Det är de vi behöver, någon med erfarenhet som vill och kan hjälpa oss. Vi är kallade till hab möte och det kommer att bli ett nätverksmöte för att tajta till dem som kretsar kring Natalie.

Frågan är ju varför är det så här just nu?
Är det den stundande julen?
Är det den negativa spiral som blir av att vi föräldrar tjafsar på varandra, för att vi är helt slut?
Utvecklas hon så att det backar henne i annat?
Är det henne autism/ utvecklingsstörning som eskalera?
Svaren kommer om x antal år, tills dess är det bara att stå ut och försöka lära sig att leva med detta, ta hand om varandra osv.