Full dag

Ja denna dagen börja lida mot sitt slut och det är vad jag är åxå.
Dagen började med träning, gött som bara den! Sen har jag plockat fram bebis grejer till brorsan och hans fru, tjata på barnen. Käkat middag i kylinge, Robban har fixat en av våra skrotbilar.

Oron har varit hos mig hela dagen, vad jag än ha gjort så tänker jag på allt omkring. Pengar, jobb, bilar, barnen men mycket om hur det ska bli med Natalie. Jag skulle ju behöva gå upp i arbetstid men hur ska det gå till, i snitt har vi ett läkarbesök i veckan men vissa veckor 2- 3. Det måste lösa sig det här men det kommer går otaliga timmar åt att luska ut hur. Men tid är väl allt man har!!

Natten kallar och jag är trött god natts sömn

Tiden går

Ja så är det tiden går och det är med en himla fart. Jag har haft en vecka med jobb, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, vab mm. Utvecklingssamtalet slutade med att både jag och den bästa Ingela satt och grät. Hon brast när hon skulle berätta för mig vilken otrolig mamma jag är, Natalie kunde liksom aldrig få en bättre. Då brast det för mig, jag har offrat allt för att tjäna mina barn. Natalie kräver mycket och jag känner ofta att jag inte räcker till men det är bara att kämpa på.

Jag har börjat på Nordic Club och det känns helt underbart, det är exakt det jag behöver. Man får ur sig frustration och alla andra tankar och ledsamheter.

Just nu så ger jag mig själv helt och fullt till min familj! Dem behöver mig och jag behöver dem...

Blandat

Det har ju gått ett par dagar nu sen operationen! Den gick bra, dem tog bort körteln och satte in rör. Men när dem skulle väcka henne fick hon kramper i struphuvudet och hade svårt att syresätta sig. Detta kunde bero på att hon var lite förkyld, astman eller PRE medicineringen( den som gör att man inte ska komma ihåg sånt här när man blir äldre). Vi blev inlagda på avd 39 och det var en skräck i sig bara, men det är inget jag går in på för jag har fått min rätt i det hela.

I torsdags åkte jag och AC till Ullared, vi hade en toppen dag. Jag hittade nog alla julklappar till barnen och kusinerna.
På hemvägen blev jag dålig genomförkyld och är fortfarande. Jag skulle ha jobbat men det har inte gått jag kan ju knappt andas och huvudet spränger imellanåt. Nu ska jag ge mina kids frukost, ha en bra söndag.

Igen

Imorgon är det dags igen för operation. Natalie fick rör i öronen i slutet på 09 och nu har båda trillat bort. Denna gången ska dem åxå ta bort en eventuell körtel bakom näsan. Ja imorgon kommer all oro att sätta fart och tårarna kommer väl trilla ner på mina kinder. I mer än 3 år har jag kämpat för min älskade lilla dotter och det kommer jag att fortsätta göra.

Ibland känns det som om mitt liv har försvunnit men jag har ju bara fått lägga det på is. Jag har ett barn som behöver en stark mamma och det är JAG! Hon valde mig.....


Det är ju ett tag sedan jag skrev här och det har inte funnits tid. Eller tid skulle jag pressa mig till det yttersta så skulle jag säkert hinna ännu mer, men vem skulle tacka mig! Jag har säkert gjort nära och kära ledsna med att verka vara passiv men det är ju inte att jag har slutat tycka om er. Jag orkar helt enkelt inte. Jag måste orka och finnas för min man, barnen och främst mig själv. Vi lever ett liv som går i 120 blås.

En bra dag

Ja det var länge sedan jag kände mig så här glad. Jag har liksom gått upp och ner i humör osv. Var hos psykologen i torsdags och hon berömde mig för mitt kämpande, men jag måste ju. Jag kan inte bara kasta in handduken, vem ska styra upp allt då! Men hon tyckte jag gjorde rätt i att säga nej till det jag inte orkar och vill, men det är ju inte utan ångest. Jag har fan ångest för allt!
Så här har det aldrig varit, men jag orkar inte vara den där starka längre.

För 4 år sedan så gick jag med en liten bula på magen och längtan var total, undrade vad som växte där inne. Ut kom denna underbara flicka, liten och alldeles bedårande. Första tiden var ovan men man växte in i det, tiden gick och hon blir 6 månader. Då hände det, det hände något som jag inte vet svaret på än idag.
Det är ju här cirkusen börjar men man uppfattar det först nu!

Jag har ju gått in i väggen och det kommer ta lång tid att bearbeta och läkas ifrån. Men jag är en fighter och jag har jobbat hårt innan.
Detta var väl uttömmande:)

Ojdå..den här helgen bara rullade förbi. Precis som veckan, allt går så makalöst fort. Denna veckan stundas syrrans och min födelsedag, det ska bli kul. Vi har börjat göra tårtor men det blir ingen sån tårta utan en smörgåstårta. När man var liten så längtade man till paket men nu är det mer att få träffa sina nära och kära.

Förresten denna helgen bjöd på en super trevlig vinkväll med min bästa vän Hanna, i love that girl. Hon är en sann vän, vi kan i vandras sällskap visa alla våra inte alltid roliga sidor.

Nehe nu sak jag lägga mig på soffan och bara har det skönt..

Semester

Nu har jag semester en vecka och det är så skönt. Barnen får vara på dagis och jag kan ta det lugnt, om jag kan! Vårkänslorna är ett faktum, jag lägger mycket tid ute och det gör att jag känner mig friskare.

Det blir inget långt inlägg, lilleman vaknade till här, sov gott!!!

Helgen den gick...

... fort ska jag väl inte påstå. Vi hade planer på att få lite gjort ute i trädgården, men som vanligt när vi planera så skiter det sig.

Edvin hade feber hela förra veckan, från måndag till lördag. I fredags ringde dagis, Natalie låg på soffan och mådde inte alls bra. Feber, svullen i ansiktet och jätte förkyld. Tänkte då att det blir en lugnare helg detta då men det blev inget annat än vårdande av Natalie.

I lördags hade hon svårt att andas pga astma så jag åkte in till barnakuten. Tog febern när vi kom in, innan hade hon 38,7 då hade hon 39,5. Fick ge henne en supp och kl 20,30 somnade hon för första gången den dagen. Läkaren kommer in och upptäcker en öroninflammation på hö öra, där vi tidigare i veckan tog bort ett rör. Penicillin blev det då och hemgång efter ett par timmar på BA. Astman lätt okej efter att hon inhalerats med sin med.
Söndag låg Natalie hela dagen, hon vände sig lite men det var inte mer. Hon vägrade ta med. och vi fick tvinga i henne den usch inget vidare. Tempen låg på 38,9- 39,3, på kvällen blev hon allt sämre och mammaoron kom på mig mer och mer. Jag ringer 1177 och hör vad vi ska göra med henne, hon är brännhet(40) vid denna tidpunkt 21,00.

Får rådet att varva panodil och ipren var tredje timme, ska också kolla så att hon kissade innan 22,30 annars åka in med henne.

Klara inte av denna oron jag har för denna lilla tjej, hon är så oskyldig, så snäll och go. Så fort hon blir sjuk har jag så svårt att lita på mig själv, jag blir rädd att komma in med henne för sent. Kanske känner jag så för att vi har väntat in i det sista andra gånger, det har känts så.

Nu vill vi bara bli friska och att våren ska komma så vi får i oss D vitaminer!!

Våren...

...verkar ha kommit. Men idag är det ingen sol men det är varmare. Igår jobbade jag efter 7 dagars ledigt, jo tack fullt ös. Vi hade p- möte och vi fick veta att all personal ska scannas pga ett MRSA fall. Det är en ny stam som har påvisats och man vill vara säker att ingen av personalen är smittad. På måndag ska det bli av och det är 3 prov som ska tas.
Nu ska jag ta hand om min lille kille som är hemma från dagis med feber och hosta, sen kommer farmor och löser av så mamsen kan åka och jobba.

Vissa saker löser sig, det är skönt!

Ja så är det att vissa saker går att lösa snabbt och det är jätteskönt. Igår var en känslofylld dag, jobbade morgon till 14 sen bar det va på nätverksmöte. Rektor, förskollärare, hab, Robban och jag. På jobbet får jag verkligen skärpa mig för att inte falla ihop, jag höll hela mötet men sen när jag hade enskilt möte med rektorn brast det jag orkade inte mer. Men hon är ju en klippa denna Ihse och vi löste tiderna. En sten som lossnat nu ska bara dem andra ramla också så livsgnistan kommer tillbaka.

Idag är båda på dagis, jag är ledig, ska snart dammsuga men annars blir det lugnt fram till 14 då ska dem hämtas och vi går till farmorn och fikar.

AC min kompis från the old days fyller år idag så jag ska dit på lite fika tror jag och pratar i massor.
Ha en bra dag!!

Tänker..

Sitter och tänker mest hela tiden, jag tänker på allt möjligt. Att sitta stilla och hela tiden har tankar som snurrar i huvudet ständigt är jobbigt, värst är när jag ska lägga mig då får jag inte ro att sova.

Vaknade idag genomförkyld, ska försöka klara av mina två återstående jobbdagar sen är jag ledig 6 dagar. Skönt jag behöver all ledig tid jag kan få och ha råd med, det handlar ju alltid om pengar. Nu ska jag ladda batterierna inför jobbkväll 12,30- 20,30

Våren vart är du, vi saknar dig kom nu!

Busiga barnen

Minnen...

Satt och kollade på gamla bilder i datorn. Shit vad grejer man har varit med om, förstår att det nu kommer en kris. Mycket har ju handlat om Natalie men livet blev också präglat av den hemska graviditet jag hade när jag väntade Edvin. Det var en jobbig match att först förbereda sig på en väldigt liten bebis som skulle behöva vård i flera månader till att gå över bf. Det är så mycket grejer som har hänt dem senaste åren som jag bara inte kan glömma men jag vet att det vore det bästa!

Imorgon börjar jag jobbar det ska bli skönt och jag hoppas jag klara det. Det ger pengar men också mycket socialt. Jag mår bättre men det är långt ifrån bra, hade jag vunnit på lotto så skulle jag ta tjänstledigt ett tag. Det hade jag/ vi behövt!

Nu ska jag slappa i soffan

Irriterat idag...

Idag har det varit ganska mkt irritation och jag vet inte riktigt varför! Hade en lugn förmiddag med sovmorgon och soffhäng varvat med dammsugning. Sen iväg för att hämta barnen på dagis, det var lugnt på dagis det är ju sportlovs vecka så alla barn får ju inte vara där då. Fick frågan hur det var och jag svarade artigt att det gick upp och ner, då började denne att vända ut och in på sitt liv om hur hemskt hon hade haft det. Det var verkligen bara hon också (3 barn vuxna nu), ensam med dem hennes man hade jobbat mkt och en rad tragedier i familjen. Ja alla har vi något tråkigt vi bär på men vad säger att någon annans tragedi är värre än den andres. Nu är det sova dags imorgon väntar samtal. Godnatt!!

Trött, väldigt trött!

Det är fredag helgen är här. Nu har jag varit hemma i över en vecka, vet inte om jag tycker att det är skönt men det är bara att gilla läget. Hur kunde det bli så här? Jag är ju en stark person som har hållit genom mycket.
I 3 år har jag kämpat för att vi ska få ett samarbete mellan alla instanser som Natalie är kopplad till. Nu har jag nått mitt mål och det verkar till att bli ett lyckat samarbete.

Nu släpper jag mitt vapen, min styrka för att nu behöver jag vila. Vila, jag behöver får min tid nu att läka, att älta, gå igenom 3 år kommer att ta tid men nu måste jag. Jag börjar därför att blogga för att skriva om det som händer.